Internet (DNS-)problem

Ett antal av föreningens medlemmar har i kväll uppmärksammat att internet slutade fungera. NetAtOnce meddelande vid 18-tiden på sin hemsida http://netatonce.se/driftinfo att de påbörjat åtgärder med anledning av en s.k. överbelastningsattack.
Det tycks som att problemet är löst nu strax efter kl 20, men om det återkommer kan det vara bra att känna till litet om vad man kan göra:

NetAtOnce har på sidan enligt ovan lagt ut information om hur man kan gå tillväga för att komma runt problemet genom att ändra DNS-server till en som inte är ”under attack” (eller som de inte arbetar med för att få igång). De flesta har säkert sina datorer inställda på att automatiskt välja DNS-server, men genom att uttryckligen styra om till en viss (fungerande) DNS-server kan man alltså få igång internet även när den ordinarie DNS-servern är ur funktion.

Följande bild visar var man ändrar DNS-inställningen på en dator med Windows 10:
Klicka på bilden för att visa den i större format.

Den DNS-server som NetAtOnce föreslog att man skulle ändra till var: 217.10.96.5 men skulle man inte ha en sådan uppgift till hands kan man använda sig av Googles DNS-server vars IP-nummer är lätt att komma ihåg: 8.8.8.8.

Undertecknad kommer att återställa inställningen till att automatiskt erhålla adress till DNS-server nu när problemen verkar vara över.

Ytterligare information: Din dator använder sig av en DNS (Domain Name Server / domännamnsserver) på en viss IP-adress för att ta reda på vilka IP-adresser som en viss URL (en webbadress t.ex. www.google.se), som du försöker att nå, motsvarar. Om IP-adressen inte kan erhållas från DNS-servern går det inte att hitta fram till hemsidor på vanligt sätt.
Detta är också anledningen till att TV och telefon inte påverkats; dessa apparater behöver inte slå upp webbadresser på en extern DNS-server, utan ansluter direkt mot IP-adresser som de själva ”känner till” (enkelt förklarat).

Andreas Jansson

TV till flera rum

TKF har fått ett par frågor hur man kan skaffa sig tv till fler rum, därför lite info i detta ämne.

Kontakta Sappa kundtjänst på telefonnummer 0774-444 744. https://www.sappa.se/ för bra råd.

I grunden måste du ha kanalpaketet ”Sappa Alltid” (kostar 49 kr per månad) för möjlighet att se på Sappas tv-kanaler i fler än ett rum (upp till fyra rum). Det krävs en box med ett plastkort för varje tv-apparat.

Det finns endast två utgångar för IP-TV i din mediaomvandlare, men vill du se på tv i fyra rum samtidigt måste du ha fyra nätverkskablar (en till varje tv-box), vilket kräver en switch med fler utgångar/uttag som kostar ca 250 kr. Från switchen kan du då dra upp till fyra nätverkskablar som du ansluter till tv:ns digitalboxar. Boxar m.m. kan du beställa från Sappa. Det går också att ha olika kanalpaket på dina tv-apparater. Sappa kundtjänst kan allt om dessa frågor. Glöm inte att berätta för Sappa att du har fiberanslutning från TKF Fiberförening. Via Sappa kan du beställa och välja mellan över 140 kanaler.

En annan modell för att skaffa IP-TV är genom Boxer (kostar något mer än Sappas motsvarande kanalpaket, och utbudet är inte exakt detsamma). Ett sådant abonnemang är helt fristående från TKF och bygger endast på att man har internetåtkomst med tillräcklig kapacitet (vilket vi har).

Är det enbart de vanliga gratiskanalerna från SVT du vill se, kan dessa nås från SVTPlay.se (live-streamat på fliken Kanaler). Om din tv inte är en ”Smart-tv” eller dess Smart-tv-funktion inte klarar av att visa formatet som SVTPlay använder sig av, går detta att komma runt genom att låta internetsignalen gå via en Chromecast eller Apple-tv (eller dator) som i sin tur kopplas till tv:n. I det här fallet är det en av de vanliga internetutgångarna i mediaomvandlaren som behöver används (d.v.s. inte IPTV-utgången).

De vanliga internetutgångarna i mediaomvandlaren kan också mångfaldigas med hjälp av en switch, om du redan använder båda två (en switch fungerar som ett förgreningsuttag för internettrafik).

Åke Jansson

Bättre Wifi i huset

http://netatonce.se/support/wifiguide

Kopierat här under kan ni också läsa råden från Kjell & Co hemsida om ert trådlösa nätverk inte funkar så bra.

Den första åtgärden som alltid bör övervägas är en omplacering av routern.

Eftersom mediaomvandlaren = routern har en begränsad uteffekt är det viktigt att den placeras där den gör mest nytta. Genom att gömma undan routern i ett skåp i ett hörn av huset, ges routern synnerligen dåliga förutsättningar att leverera god täckning.

I nybyggda hus installeras ofta den obligatoriska patchpanelen (se Nätverk 7.1) i ett kopplingsskåp av metall. Detta för att det ska gå att samla alla kablar på en plats och dölja all teknik. Genom att sätta den trådlösa routern inne i det skåpet blir den avskärmad och ger endast god täckning inne i kopplingsskåpet!

En av de främsta anledningarna till att routrarna inte har fått någon markant bättre räckvidd är att de har begränsad uteffekt. Routrarna får helt enkelt inte skicka hur stark signal som helst, utan är begränsade till 100 mW av dagens regelverk (på 2,4 GHz-bandet). Om routrarna hade fått skicka starkare signal hade de också kunnat nå längre. Samtidigt hade de också stört och blivit störda av fler grannätverk, vilket hade sänkt de trådlösa hastigheterna. Dagens begränsning på 100 mW är därför en bra kompromiss.

En tidigare vanligt förekommande lösning för att få bättre trådlös prestanda var att byta ut antennerna på routern. Det är fortfarande en bra lösning för att sätta upp trådlösa nätverkslänkar på riktigt långa avstånd (till exempel mellan hus), men det är inte en ­optimal lösning för att få bättre täckning i hemmet eller på kontoret. Detta eftersom vi inte vill utrusta enheterna i andra änden av den trådlösa länken (d.v.s. våra mobila enheter) med kraftfullare antenner. Som tur är finns det andra och bättre lösningar.

https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/natverk/hemnatverk/battre-tradlos-tackning

Åke Jansson

Fiber eller mobilt nät

I Ny Teknik fann jag svar på frågan många ställer idag – om fiber kontra mobil lösning ”Bör man invänta 5g i stället för fiber?”

Fredrik Tufvesson, 5g-expert och professor i radiosystem vid Lunds tekniska högskola, Björn Berg, informatör på Telia Sonera, och Patrik Nilsson, nätexpert på Telenor i Sverige, ger svar.

Nej, svarar alla tre.

– Mobilkommunikation är ett bra komplement. Men fiber kommer – för överskådlig framtid – att ha högre kapacitet. Vänta inte på 5g, uppmanar Fredrik Tufvesson.

– En fördel med fiber är att man får den hastighet man köpt, i alla fall nästan. I mobilnäten varierar det, säger Patrik Nilsson, nätexpert på Telenor.

– Blir man erbjuden fiber, så tveka inte, säger Björn Berg på Telia, som liksom Telenor säljer både fiber och mobilitet.

Åke Jansson

Om nätverk i huset (i kabel)

Denna artikel behandlar ”trådbundet” nätverk, från fiberskåp till apparater, medan föregående artikel primärt tar upp övriga nätverkslösningar (den långa texten med allt är nu uppdelad i två separata inlägg).

2013-12-27 Artikeln redigerad, främst med avseende på behovet av patchpanel. Övergång från vanlig nätverkssladd till installationskabel kan göras med vanligt nätverksuttag.

Fiberskåp

En bit från ditt hus står ett fiberskåp. Därifrån går slang med fiberkabel i, till ditt och några av dina grannars hus. Fiberkabeln går in genom väggen i ditt hus.

Fiberuttag

Bakom fiberuttaget kommer fiberkabeln in genom väggen, från slangen i marken. Fiberuttaget monteras av ElTel på din innervägg. Fiberuttag

Fibern svetsas fast i fiberuttaget (se http://fiber.tärby.se/svetsning-av-fiber/) och utgör sedan den fasta punkten för den inkommande fibern i din fastighet. Här händer inget med själva ljussignalerna i fibern och uttaget kräver därmed ingen ström (det är ett s.k. ”passivt gränssnitt”).

Fiberuttagets mått är: bredd: 7 cm, höjd: 9 cm, djup: 2,5 cm.

Signalerna går vidare till mediaomvandlaren genom fiberpatchkabeln som behandlas i nästa stycke.

Fiberförlängning

Från fiberuttaget dras en ”fiberförlängning” (fiber-patchkabel) till mediaomvandlaren.

Fiberpatchkabel förlängningsfiber

Fiberpatchkabeln är en förlängningssladd som tar vidare ljussignalen till mediaomvandlaren.

Du behöver beställa en fiberförlängning från TKF (ingår i avtalet). Denna förlängning finns endast i ett antal fasta längder, vi återkommer med mer information i denna fråga inom kort.

Välj en sladd som är så lång att mediaomvandlaren kan placeras på ett lämpligt ställe i ditt hem, gärna nära teleuttag och på ett ställe som det är så smidigt som möjligt att dra nätverkssladd från, till olika delar av ditt hus, om du inte vill köra helt trådlöst.

Sladden går inte att korta av eftersom den har svetsade kontakter, så överflödig kabel behöver fästas upp i en omväg eller lindas i en svagt böjd cirkel. Var försiktig med fiberkablar – bryt inte fibern hårt!

Mediaomvandlare och router

Mediaomvandlaren gör om ljuset från fiberkabeln till de elektriska signaler som en dator, tv-box eller telefon behöver för att ”förstå” signalerna.

Routern med uttagen

Routern med uttagen. 2 telefon-uttag (RJ-11), 2 internet-uttag (RJ-45), 2 tv-uttag. Överst i bilden syns de två antennerna för trådlöst nätverk. Tele-uttag nr 2 används endast vid dubbla teleabonnemang (med olika nummer) – TEL-uttag nr 2 är annars utan funktion. De två iptv-uttagen går inte att använda för ”vanligt internet”. Enligt uppgifter från NetAtOnce.

Ovanpå mediaomvandlaren sitter en router (uttalas raoter), som bland annat delar upp och styr signalerna så att de kan gå vidare till rätt apparat i hemmet. På routern sitter uttagen för internet, tv och telefon.

Routern skjuts på mediaomvandlaren som ett lock, så att de två boxarnas kontakter går i varandra. Eftersom dessa apparater sätts ihop, som om de vore en enda låda händer det ofta att hela detta "paket" benämns med samma ord (mediaomvandlare eller router) och ibland används även benämningen gateway som är en del i routern.

Routern skjuts på mediaomvandlaren som ett lock, så att de två boxarnas kontakter går i varandra. Eftersom dessa apparater sätts ihop, som om de vore en enda låda händer det ofta att hela detta ”paket” benämns med samma ord (mediaomvandlare eller router) och ibland används även benämningen gateway (som är en del i routern).

Mediaomvandlaren och routern som vi i TKF fiberförening kommer att använda heter Inteno FG500.

Film på yotube beskriver hur montering av mediaomvandlare görs: http://www.youtube.com/watch?v=RyiBYqWLqMw&feature=youtu.be

Trådbundet nätverk i huset

Genom att låta signalerna gå vidare i nätverkskabel från routern till dina apparater (istället för trådlöst), försäkrar du dig om maximal prestanda. Det går även att kombinera trådlöst med trådbundet. Det kan vara lämpligt att använda kabel till de apparater som är mest beroende av ”datarika”, ostörda signaler (t.ex. innehåller tv-signalerna väldigt mycket information och man störs mycket av en tv-bild som stannar till eller hackar).

Om du vill dra nätverkskabel till dina apparater i huset finns det några saker att tänka på. Fundera först på vad du har för apparater och hur nära routern de står.

Nedan följer tre olika förslag på dragning av nätverkskabel:

1) Om apparaterna finns nära routern, t.ex. datorer och tv i samma eller angränsande rum

I detta fall kan man överväga att dra en vanlig nätverkskabel direkt från routern till dator(er) och tv-box. Fäst sladdarna utmed eller under lister eller dölj dem under sladdgömmare eller i kabelkanaler.

Den typ av kabel du behöver är ”vanlig nätverkskabel” av typen ”CAT6” (certifierad upp till 10 Gbit/s).

Vanlig nätverkskabel med kontakter i båda ändar. Kablar finns även i platt utförande ("platt", "flat" eller "ultraflat" är begrepp som används).

Nätverkskabel finns i många olika längder, med kontakter i båda ändar. Standarden för kontakter som passar i routern och i dina apparater heter RJ45.

Från varje uttag på routern dras en nätverkskabel till en apparat. Om fler uttag önskas, kan man dra en av sladdarna till en s.k. switch (finns att köpa för några hundralappar) som ger fler uttag, som en förgreningsdosa (switchen kräver dock strömförsörjning).

2) Om du vill ha nätverksuttag på väggarna

Nätverksuttag monteras (liksom eluttag) standardmässigt i nya hus. Vid renoveringar kan det vara bra att tänka på att lägga in ett extra plaströr i väggen, för att underlätta möjligheten till infällda nätverksuttag med dolda sladdar.

Om det finns tomma rör i väggarna, använd dem (se kommentar angående elrör nedan). I annat fall får man hitta bästa möjliga lösningar genom att dra kabeln så snyggt som möjligt utmed lister, i listkanaler och dylikt och fram till utanpåliggande nätverksuttag på väggarna.

utanpåliggande nätverksuttagNär man drar nätverkssladd i väggarna brukar man använda en typ av kabel, som benämns installationskabel. Detta är en något styvare typ av kabel än den vanliga nätverkskabeln. Installationskabeln har ”solida” ledare så om man böjer den hårt fram och tillbaka många gånger går den sannolikt av (jämför med ståltråd). Installationskabeln är till för att köras in i plaströr i väggar, golv och tak, och fram till nätverksuttag på väggen. Installationskabeln skall alltså ligga still i väggen, eller fästas upp på annat sätt.

För att dra ett nätverk med installationskabel kan man göra på två sätt. Det enklaste sättet är att sätta upp ett nätverksuttag intill routern, och dra en kort nätverkskabel (med RJ45-kontakter i var ända) från routern till uttagets framsida. Från nätverksuttagets sida eller baksida går man så ut med en installationskabel, till ett annat uttag som sätts på väggen. Observera att det behövs en sladd per uttag som du vill ansluta till, eller en switch ”på vägen”, för att dela upp signalerna till flera sladdar eller uttag. För att göra fast installationskabeln i nätverksuttagen behövs ett slits- eller kroneverktyg (se t.ex. http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/natverk/kabelinstallation/installation-av-natverksuttag).

Alternativet är att sätta upp en patchpanel (=patchbox eller korskopplingspanel) till vilken man drar en ”vanlig” nätverkskabel per installationskabel som man vill ta ut från den. Detta uppgav jag (här) felaktigt vara enda sättet att utföra en bra installation, efter uppgifter på nätet som även bekräftades av personal på Kjell & c:o. Att från framsidan på ett nätverksuttag gå över från vanlig flerkardelig nätverkskabel till solid installationskabel tycks mycket behändigare (se ovan).

patchbox

Om man vill att alla vägguttag ska vara aktiva samtidigt behöver man en switch mellan routern och patchpanelen. I annat fall kan man välja vilka vägguttag som ska vara aktiva genom att flytta sladdarna mellan uttagen på framsidan av patchpanelen (och helt enkelt sätta i nätverkssladden, som kommer från routern, i det uttag på panelen som motsvarar ett visst vägguttag).

3) Att använda vanlig nätverkssladd som installationssladd

Man kan även dra vanlig flerkardelig nätverkssladd en längre sträcka i huset. Man kan då avsluta sladden med en nätverkskontakt som hänger löst eller går direkt in i apparat, eller så låter man den gå in i en switch, så att man får flera uttag.

Vägguttag med ”hona-hona”-kontakt (för RJ-45), där man skulle kunna sätta in nätverkssladd (RJ45-hane) på sidan/baksidan och få som ett normalt nätverksuttag på framsidan tycks inte existera. Uppenbarligen en missuppfattning från endera parten (undertecknad eller personal på Kjell & c:o).

”Fuskmetoder”

Om man är beredd att ”chansa” kan man klämma fast RJ45-hane på installationskablar (risk att hanen trillar av) och fästa in flertrådig nätverkskabel i ett vägguttag (risk att ledartrådar skärs av).

Material

Oftast väljer man en sladd av typen UTP (Unshielded Twisted Pair), vilket fungerar bra om sladden inte ska gå nära starkström (då kan skärmad kabel behövas, men inne i ett bostadshus är det sannolikt inget som behöver beaktas).

Observera att allting – installationskablar, patchpanel, kontakter etc – bör vara av typen CAT6, för att du inte ska riskera att få begränsningar av någon ”svag länk i kedjan”.

Andreas Jansson