Leaderstöd beviljat

Leader Sjuhärad har vid sitt möte idag den 31 januari beviljat vår fiberförenings ansökan om utvecklingscheck på 20000 kronor (maxbelopp).
Förutsättningen är att vi gör en motprestation på motsvarande belopp, därför krävs noggrann redovisning av gjorda ideella insatser.

Här svarar Borås IT-strateg på frågor vi fått om mobila lösningar från medlem

Hej Åke!

– De hastigheter som mätts upp för 3G och 4G i Tärby, ligger långt under både Regeringens och Västra Götalandsregionens mål för bredband.
– Vare sig 3G eller 4G kommer att byggas ut i sådan omfattning på landsbygden att ni får hastigheter som ligger i närheten av de man kommer att kunna få inne i stan och kanske några tätorter.
– Vad man har för fart på fiberbredbandet på ett företag beror ju helt enkelt på vad man beställt, hur mycket man lastar det och vad den egna PC:n klarar av. Min gamla Hem-PC hade ett nätverkskort som inte klarade att ge mer än 6 Mbit/s. När jag kopplade in min nya dator fick jag 12 Mbit/s. Just nu har jag på jobbet 95 Mbit/s ner och 84 Mbit/s upp samt 3 ms svarstid. Någon timma senare på kvällen skulle jag tro att jag kommer upp i 2-300 Mbit/s.

1) Net1: har fått regeringens uppdrag att täcka hela Sveriges ytan på 450-bandet för att alla åtminstone ska kunna få något slags uppkoppling för mobiltelefoni och ”bredband”. Jag hade själv en sådan router och den gav som bäst 3 Mbit/s ner och 1 Mbit/s upp, men hade bättre svarstid än 3G, 10-15 ms. Dock får man dålig inträngning i byggnader så det gäller att sitta på rätt sida huset och inte under ett plåttak.

2) Mig veterligt finns det inga ”privata 4G-nät” helt enkelt för att man inte kan bjuda på en lokal ”4G-licens” vid PTS auktioner. Med licensen, som kostar mångmiljonbelopp, följer varierande krav på täckning över hela Sveriges yta. I Kalmar län gjordes ett försök att sätta upp en ”radiolösning” med teknik från Ericsson, men det nätet fick läggas ner på grund av bristande kapacitet och funktion. Idag bygger dom fiber.

3) Detta alternativ förstår jag inte riktigt. Skulle kommunen gräva fram till ett skåp vid varje hus där man sedan körde Wifi in till huset? Wifi ger ju inte ens acceptabel täckning/hastighet i en normal 1½-plansvilla. Skulle man sätta Wifi-utrustning vid tomtgränsen skulle det bli ännu sämre. Därtill skulle det inte gå att hitta någon kommunikationsoperatör som driftar en sådan lösning.

I det försök Borås Stad och Ulricehamns kommuner gör med digitala trygghetslarm, på uppdrag av Social-styrelsen, så kör vi i dagsläget antingen på 3G eller fiber.

Med vänlig hälsning

Johannes Adolfsson
IT-strateg Borås Stad

  Här under kan ni läsa frågorna från en medlem som Johannes svarat på ovan:

Hos: Åke Åke Jimmy Christer Jobbet Jobbet
Teknik: ADSL 3G 3G 4G Fiber 4G
Ta emot filer (Mbit/s): 0,25 1,97 0,79 5,1 17 20,6
Skicka filer (Mbit/s): 0,12 0,34 1,15 0,65 8 6,3
Svarstid (ms): 30 ? 191 35 4 35

Vilka slutsatser ska vi dra av detta? En är kanske att mobilt bredband idag har potential att vara en seriös konkurrent till fasta uppkopplingar. Precis som wifi tar över innanför hemmets väggar verkar det trådlösa bredbandet vara på stark frammarsch i städerna. Jag har själv bemödat mig att dra några kablar i husets väggar eftersom man tidigare sa att inget kan ersätta fasta linor. Dagens routrar och datorer med inbyggda wifi har minskat detta behov. Visste ni förresten att det idag finns minneskort (typ det som sitter i digitalkameran) med inbyggd wifi. Det finns bredbandsleverantörer (Net1) som skryter  med frekvensband som ökar tillgänglighet och snabbhet på landsbygden.

Den fråga som inställer sig är då hur utvecklingen kommer att se ut hos oss vad gäller det mobila bredbandet i vår del av landet. Utöver att gräva fiber till alla hus kan jag tänka mig några alternativa lösningar som vi kanske borde undersöka vidare och som ska ställas mot nollscenariot, dvs att inte göra några åtgärder alls och istället rekommendera mobilt bredband med befintliga förutsättningar.

1)      Vad kan Net1 erbjuda i hastighet via deras mobila bredbandslösning på 450 Mhz bandet?
2)      Vi sätter upp en egen mast eller utrustning på befintlig mast för att få samma hastighet som för 4G i städerna.
3)      Vi gräver fram fiber till teleskåpet (det som kommunen då bör bekosta) och skickar det trådlöst därifrån för att få hastighet som motsvarar 4G i städerna.

Sammanfattning från informationsmötet i Roasjö

TKF Fiberförenings ordförande sammanfattar nedan informationsmötet i Roasjö bygdegård, där ett 40-tal representanter från fiberföreningar i Västra Götaland hade samlats den 18 jan start kl 15.00.

Göran Andersson ordförande i Roasjö fiberförening hälsade välkommen, denna förening kan snart låta ljuset flöda i fibernätet och medlemmarna får då sina 100 Mbit eller 1000 beroende på vilken månadskostnad de nu vill betala för in i husen.
Det mesta av deras arbete verkar ha präglats av fast målmedvetenhet och fullständig enighet att till lägsta kostnad bygga detta nät och huvuddelen av alla boende har anslutit sig. De tror att slutnotan hamnar runt 15000 kr per ansluten fastighet, med tanke på de långa avstånden i denna bygd så har de verkligen lyckats hålla ekonomin i schack.

Därefter berättade Camilla Svensson, som även arbetar på länsstyrelsen med bredbandsfrågor, om hur hon tillsamans med de boende bildat Norra Vilske Kleva fiberförening. De har nu skrivit anslutningsavtal med 254 fastigheter (dec 2011). Då de har kalksten i stora områden som nästan går upp till ytan så är det svårigheter att plöja ner fiberrören, vilket fördyrar. De har även i ett område beslutat att lägga vatten och avlopp i samma schakt vilket lett till att en del misstänksamhet om kostnadsfördelningen kommer att bli rättvis. De räknar med att i medeltal gräva 400 meter per fastighet (i Roasjö var samma mått ca 450 meter). Kostnaden efter stöd är projekterad till 16000 kr plus moms per fastighet, totalt 20000 kr. De gräver ca 10 mil och på den sträckan har de 52 skåp. Kostnaden överstiger 200 Euro vilket gör att upphandlingskrav gäller men den är då den förenklade varianten. Läs mer info på denna länk (öppnas i nytt fönster / flik):
http://www.falbygden.info/sida2.html
Camilla berättade att om en förening skall få momsskyldighetsredovisning krävs ett aktivt företagande som har verksamhet och säljer varor och tjänster.
Samråd är ett lagkrav, vid schackting t ex ledningsdragning; beskriv syftet tydligt, beskriv hur påverkan minimeras, välj helst en problemfri dragning.
I samband med detta rekommenderade Camilla dessa länkar:
TUVA – Jordbruksverket www.sjv.se/tuva
Här går du in i databasen TUVA. Där kan du se resultatet av ängs- och betesmarksinventeringen. Du kan se var markerna finns och vilka speciella naturvärden. :
Fornsök – Riksantikvarieämbetet www.raa.se/cms/fornsok/start.html
I Riksantikvarieämbetets Fornsök kan du söka information om äldre tiders gravplatser, boplatser och arbetsplatser..
Det krävs dispens/tillstånd om man ledning går naturvårdsområde och biotopskyddat område mm, rör det sig om vattenverksamhet så tar det lång tid för myndighet att besluta. Tydliga kartor krävs för handläggningen.

Anders Lindauer på Companion med kontor i Borås redovisade vad de kan vara behjälpliga med, de har jurist och rådgivningen är i regel kostnadsfri.
Han berättade att insatsen i föreningen måste vara återbetalbar.
Ingrid Öhlund från Lantmäteriet talade om rådighet till markresurser, avtal, servitut, ledningsrätt mm, ett sätt att förvalta en fibernät är att med Lantmäteriets hjälp skapa en ”Gemensamhetsanläggning” i likhet med våra vägsamfälligheter. Kostnad för en lantmäteriförrättning (gissningsvis i vår förening ca 50000 kr) är även stödberättigad.
Mer om detta går att läsa på följande länk:
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=26623

Viktigt att ha en ledningsrätt också då ett markavtal endast gäller så länge den undertecknade är ägare av fastigheten.
Vid ägarbyte kan det uppstå stora problem om denne inte är positiv till fiberkabel i markerna.

Något som betonades under mötet var att det i stadgarna skall stå att insatserna skall vara ”frivilligt ovilkorat ägartillskott”.

Från denna förening  som hade två representanter på mötet kan vi också kolla in denna länk.
http://www.barfendalfiber.se/Barfendal_Fiber/Hem.html

ÅJ.