Nu är det ljus i kabeln!

Det glädjer oss verkligen att få meddela att Rångedala noden är igång.
För att det skall fungera krävs en aktivering via portalen som man automatiskt kommer till när man startar webbläsaren.

För mig krävdes det dessutom en omstart av själva modemet efter registreringen var genomförd. Vi ber er att vänta några minuter efter registreringen och om det fortfarande inte fungerar så testa att starta om routern genom att dra ut strömkontakten ur väggen och vänta ett par sekunder innan ni sätter tillbaka den igen.

Ett längre inlägg kommer säkert från vår ordförande lite senare.

//Linus

Stöter ni på problem så skriv en kommentar här så skall vi försöka se vad vi kan göra.
NetAtOnce har även meddelat att det kan vara lite svajigt under kvällen då de arbetar. Kan hända att det plötsligt sluter fungera för en stund så vi får ha överseende med att det kan ta ev. några dagar innan allting fungerar som det skall.

Uppstart av bredband

Vi håller tummarna för att arbetet går bra och att fibern blir aktiv i Rångedala området under eftermiddagen eller kvällen.

När ”WAN” lampan lyser har fibern kontakt. Du kommer då åt internet genom att koppla in en dator till port 1 eller 2 på routern och starta en webbläsare. Du bör komma direkt till en registreringsportal där du får ange lite uppgifter. Skulle detta inte ske automatiskt så försök att navigera till någon annan sida så bör du skickas vidare. Om det ändå inte fungerar, testa då med en annan webbläsare (t.ex. Internet Explorer istället för Firefox).

Det går även bra att ansluta trådlöst och då gör du det med det lösenord som står på den lilla klisterlappen som följde med din router.

OBS! Klistra fast lappen på routern så har du lösenordet tillgängligt.

Efter registreringen kan man behöva starta om routern (dra ur strömsladden, vänta några sekunder, sätt i strömmen den och vänta tills lamporna åter lyser). I vissa fall har internet sedan startat direkt, medan andra har fått vänta till nästa vardag innan det har gått att nå andra sidor än registreringssidan – detta beror på något som NetAtOnce behöver sköta manuellt.

Bilden nedan visar ”WAN” lampan med en gul ring runt samt exempel på placering på klisterlappen. Texten efter WPA är lösenordet och SSID är namnet på det trådlösa nätverket.

IMAG0715

// Linus

Från fiberuttag till router – bildexempel

Nedan följer ett exempel i bild och korta texter, från fiberuttag till router.

Observera särskilt alla plastskydd på fiberdelarna!

Tag bort plastskyddet från fiberpatchkabeln, och sätt in den i den luckan under fiberuttaget som öppnar sig.

Tag bort plastskyddet från fiberpatchkabeln, och sätt in den i den luckan under fiberuttaget som öppnar sig.

Dra kabeln fram till mediaomvandlaren / routern. Mjuka böjar.

Dra kabeln fram till mediaomvandlaren / routern. Mjuka böjar.

Sätt upp underdelen till routern. Vi har felaktigt antagit att den innehöll själva mediaomvandlaren, men det visade sig snarare vara en fästplatta utan elektronik.

Sätt upp underdelen till routern. Vi har felaktigt antagit att den innehöll själva mediaomvandlaren, men det visade sig snarare vara en fästplatta utan elektronik.

Tag bort de två plastskydden enligt de röda pilarna på bilden.

Tag bort de två plastskydden enligt de röda pilarna på bilden.

Drag ur gummiproppen ur routern, enligt bild.

Drag ur gummiproppen ur routern, enligt bild.

Montera routern. Fäll in den i spåren och skjut in den.

Montera routern. Fäll in den i spåren och skjut in den.

Klart... bara att vänta på att det sätts ljus i fibern nu. (Det gamla ADSL-modemet sitter i jacket till höger på bilden ovan).

Klart… bara att vänta på att det sätts ljus i fibern nu. (Det gamla ADSL-modemet sitter i jacket till höger på bilden ovan: 0,25 MBit/s).

Montering av mediaomvandlare

  1. Sätt upp mediaomvandlare/router
    Mediaomvandlaren skruvas fast i väggen med fyra medföljande träskruvar (plugg medföljer). Därefter skjuts routern in i de tre sliden som finns och de hane – hona kontakter som finns på respektive del gör att kontakt från mediaomvandlare till router sker.
    Plastskydd-fibertray
    Plastskydden som finns på kontakterna måste avlägsnas innan de två delarna skjuts samman till en enda enhet. Klicka på bilden ovan för att förstora den.

    Routern skjuts på mediaomvandlaren som ett lock, så att de två boxarnas kontakter går i varandra. Eftersom dessa apparater sätts ihop, som om de vore en enda låda händer det ofta att hela detta "paket" benämns med samma ord (mediaomvandlare eller router) och ibland används även benämningen gateway som är en del i routern.

    Routern skjuts på mediaomvandlaren som ett lock, så att de två boxarnas kontakter går i varandra.

  2. Dra patchkabel till fiberuttag
    Fäst upp patchkabeln vid golvlist eller liknande, det finns kabelskydd och klammer att köpa på Clas Ohlson, Kjell & Co och liknande affärer i Borås.
    OBS! böj inte patchkabeln för hårt; då kan den gå av och blir oanvändbar. Minsta böjradie är motsvarande en tiokrona – men tänk gärna större, t.ex. radien på en snusdosa. Måste patchkabeln vinklas runt en list t.ex., fräs då ett spår för att erhålla en mjukare böjradie. Patchkabeln (med ena änden färdigmonterad i mediaomvandlaren) är försedd med plastskydd som måste avlägsnas innan kontakten trycks in i fiberuttaget.
    fiberpatchkabel med skyddslockEfter borttagande av plastskyddet är det viktigt att inte vidröra fibertoppen (glasfiber) för att förhindra att den kontamineras av fett och smuts. En smutsig kontaktopp stör ljuset och måste då rengöras (TKF har ett rengörings-kit om olyckan är framme).
  3. Sätt i patchkabeln i fiberuttaget
    Var försiktig när kontakten förs in i fiberuttaget: det är viktigt att den hamnar på rätt håll och att den inte forceras. En förhöjning på kontakten ska gå in i ett spår i fiberuttaget.

    Fiberuttag-ingång-markerad

    Det sitter två små plastluckor nedtill på fiberuttaget (på din vägg). En av luckorna är lös och kan tryckas in, det är där som patchkabelns kontakt ska stickas in. Känn efter försiktigt med en penna, för att hitta rätt lucka, men tryck inte in pennan längre än att du känner luckan öppnas (endast fiberpatchkabeln får tryckas in i detta uttag, känsligt).

En genomgång med fler bilder finns här: Från fiberuttag till router – bildexempel.

NetAtOnce:s installationsanvisning

En mer fullständig installationsguide för av ”fibertray Inteno FG500”, återfinns här: http://www.netatonce.se/filer/fg500-fiberinst.pdf (omfattar även bl.a. montering av patch-kabeln inne i mediaomvandlaren – vilket är klart när ni hämtar boxen)

Övrigt att tänka på

Du ansvarar själv för skadade digitalboxar, routrar – fiberuttag eller av TKF levererad utrustning som måste ersättas med ny.

Spara installationsguiden och förpackningen samt den medföljande tillbehörspåsen. Tillbehören och klisterlappen med WPA-nummer är bra att ha för eventuellt framtida byte av patchkabel. Ett tips är att fästa klisterlappen med WPA-nummer i guiden.

 

Om nätverk i huset (i kabel)

Denna artikel behandlar ”trådbundet” nätverk, från fiberskåp till apparater, medan föregående artikel primärt tar upp övriga nätverkslösningar (den långa texten med allt är nu uppdelad i två separata inlägg).

2013-12-27 Artikeln redigerad, främst med avseende på behovet av patchpanel. Övergång från vanlig nätverkssladd till installationskabel kan göras med vanligt nätverksuttag.

Fiberskåp

En bit från ditt hus står ett fiberskåp. Därifrån går slang med fiberkabel i, till ditt och några av dina grannars hus. Fiberkabeln går in genom väggen i ditt hus.

Fiberuttag

Bakom fiberuttaget kommer fiberkabeln in genom väggen, från slangen i marken. Fiberuttaget monteras av ElTel på din innervägg. Fiberuttag

Fibern svetsas fast i fiberuttaget (se http://fiber.tärby.se/svetsning-av-fiber/) och utgör sedan den fasta punkten för den inkommande fibern i din fastighet. Här händer inget med själva ljussignalerna i fibern och uttaget kräver därmed ingen ström (det är ett s.k. ”passivt gränssnitt”).

Fiberuttagets mått är: bredd: 7 cm, höjd: 9 cm, djup: 2,5 cm.

Signalerna går vidare till mediaomvandlaren genom fiberpatchkabeln som behandlas i nästa stycke.

Fiberförlängning

Från fiberuttaget dras en ”fiberförlängning” (fiber-patchkabel) till mediaomvandlaren.

Fiberpatchkabel förlängningsfiber

Fiberpatchkabeln är en förlängningssladd som tar vidare ljussignalen till mediaomvandlaren.

Du behöver beställa en fiberförlängning från TKF (ingår i avtalet). Denna förlängning finns endast i ett antal fasta längder, vi återkommer med mer information i denna fråga inom kort.

Välj en sladd som är så lång att mediaomvandlaren kan placeras på ett lämpligt ställe i ditt hem, gärna nära teleuttag och på ett ställe som det är så smidigt som möjligt att dra nätverkssladd från, till olika delar av ditt hus, om du inte vill köra helt trådlöst.

Sladden går inte att korta av eftersom den har svetsade kontakter, så överflödig kabel behöver fästas upp i en omväg eller lindas i en svagt böjd cirkel. Var försiktig med fiberkablar – bryt inte fibern hårt!

Mediaomvandlare och router

Mediaomvandlaren gör om ljuset från fiberkabeln till de elektriska signaler som en dator, tv-box eller telefon behöver för att ”förstå” signalerna.

Routern med uttagen

Routern med uttagen. 2 telefon-uttag (RJ-11), 2 internet-uttag (RJ-45), 2 tv-uttag. Överst i bilden syns de två antennerna för trådlöst nätverk. Tele-uttag nr 2 används endast vid dubbla teleabonnemang (med olika nummer) – TEL-uttag nr 2 är annars utan funktion. De två iptv-uttagen går inte att använda för ”vanligt internet”. Enligt uppgifter från NetAtOnce.

Ovanpå mediaomvandlaren sitter en router (uttalas raoter), som bland annat delar upp och styr signalerna så att de kan gå vidare till rätt apparat i hemmet. På routern sitter uttagen för internet, tv och telefon.

Routern skjuts på mediaomvandlaren som ett lock, så att de två boxarnas kontakter går i varandra. Eftersom dessa apparater sätts ihop, som om de vore en enda låda händer det ofta att hela detta "paket" benämns med samma ord (mediaomvandlare eller router) och ibland används även benämningen gateway som är en del i routern.

Routern skjuts på mediaomvandlaren som ett lock, så att de två boxarnas kontakter går i varandra. Eftersom dessa apparater sätts ihop, som om de vore en enda låda händer det ofta att hela detta ”paket” benämns med samma ord (mediaomvandlare eller router) och ibland används även benämningen gateway (som är en del i routern).

Mediaomvandlaren och routern som vi i TKF fiberförening kommer att använda heter Inteno FG500.

Film på yotube beskriver hur montering av mediaomvandlare görs: http://www.youtube.com/watch?v=RyiBYqWLqMw&feature=youtu.be

Trådbundet nätverk i huset

Genom att låta signalerna gå vidare i nätverkskabel från routern till dina apparater (istället för trådlöst), försäkrar du dig om maximal prestanda. Det går även att kombinera trådlöst med trådbundet. Det kan vara lämpligt att använda kabel till de apparater som är mest beroende av ”datarika”, ostörda signaler (t.ex. innehåller tv-signalerna väldigt mycket information och man störs mycket av en tv-bild som stannar till eller hackar).

Om du vill dra nätverkskabel till dina apparater i huset finns det några saker att tänka på. Fundera först på vad du har för apparater och hur nära routern de står.

Nedan följer tre olika förslag på dragning av nätverkskabel:

1) Om apparaterna finns nära routern, t.ex. datorer och tv i samma eller angränsande rum

I detta fall kan man överväga att dra en vanlig nätverkskabel direkt från routern till dator(er) och tv-box. Fäst sladdarna utmed eller under lister eller dölj dem under sladdgömmare eller i kabelkanaler.

Den typ av kabel du behöver är ”vanlig nätverkskabel” av typen ”CAT6” (certifierad upp till 10 Gbit/s). Gamla CAT5-sladdar (utan bokstaven ”e” på slutet) eller äldre begränsar hastigheten alltför mycket, och bör inte väljas.

Vanlig nätverkskabel med kontakter i båda ändar. Kablar finns även i platt utförande ("platt", "flat" eller "ultraflat" är begrepp som används).

Nätverkskabel finns i många olika längder, med kontakter i båda ändar. Standarden för kontakter som passar i routern och i dina apparater heter RJ45.

Från varje uttag på routern dras en nätverkskabel till en apparat. Om fler uttag önskas, kan man dra en av sladdarna till en s.k. switch (finns att köpa för några hundralappar) som ger fler uttag, som en förgreningsdosa (switchen kräver dock strömförsörjning).

2) Om du vill ha nätverksuttag på väggarna

Nätverksuttag monteras (liksom eluttag) standardmässigt i nya hus. Vid renoveringar kan det vara bra att tänka på att lägga in ett extra plaströr i väggen, för att underlätta möjligheten till infällda nätverksuttag med dolda sladdar.

Om det finns tomma rör i väggarna, använd dem (se kommentar angående elrör nedan). I annat fall får man hitta bästa möjliga lösningar genom att dra kabeln så snyggt som möjligt utmed lister, i listkanaler och dylikt och fram till utanpåliggande nätverksuttag på väggarna.

utanpåliggande nätverksuttagNär man drar nätverkssladd i väggarna brukar man använda en typ av kabel, som benämns installationskabel. Detta är en något styvare typ av kabel än den vanliga nätverkskabeln. Installationskabeln har ”solida” ledare så om man böjer den hårt fram och tillbaka många gånger går den sannolikt av (jämför med ståltråd). Installationskabeln är till för att köras in i plaströr i väggar, golv och tak, och fram till nätverksuttag på väggen. Installationskabeln skall alltså ligga still i väggen, eller fästas upp på annat sätt.

För att dra ett nätverk med installationskabel kan man göra på två sätt. Det enklaste (och vanliga) sättet är att sätta upp ett nätverksuttag intill routern, och dra en kort nätverkskabel (med RJ45-kontakter i var ända) från routern till uttagets framsida. Från nätverksuttagets sida eller baksida går man så ut med en installationskabel, till ett annat uttag som sätts på väggen. Observera att det behövs en sladd per uttag som du vill ansluta till, eller en switch ”på vägen”, för att dela upp signalerna till flera sladdar eller uttag. För att göra fast installationskabeln i nätverksuttagen behövs ett slits- eller kroneverktyg (se t.ex. http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/natverk/kabelinstallation/installation-av-natverksuttag).

Alternativet är att sätta upp en patchpanel (=patchbox eller korskopplingspanel) till vilken man drar en ”vanlig” nätverkskabel per installationskabel som man vill ta ut från den. Detta uppgav jag (här) felaktigt vara enda sättet att utföra en bra installation, efter uppgifter på nätet som även bekräftades av personal på Kjell & c:o. Att från framsidan på ett nätverksuttag gå över från vanlig flerkardelig nätverkskabel till solid installationskabel tycks mycket behändigare (se ovan).

patchbox

Om man vill att alla vägguttag ska vara aktiva samtidigt behöver man en switch mellan routern och patchpanelen. I annat fall kan man välja vilka vägguttag som ska vara aktiva genom att flytta sladdarna mellan uttagen på framsidan av patchpanelen (och helt enkelt sätta i nätverkssladden, som kommer från routern, i det uttag på panelen som motsvarar ett visst vägguttag).

3) Att använda vanlig nätverkssladd som installationssladd

Man kan även dra vanlig flerkardelig nätverkssladd en längre sträcka i huset. Man kan då avsluta sladden med en nätverkskontakt som hänger löst eller går direkt in i apparat, eller så låter man den gå in i en switch, så att man får flera uttag.

Vägguttag med ”hona-hona”-kontakt (för RJ-45), där man skulle kunna sätta in nätverkssladd (RJ45-hane) på sidan/baksidan och få som ett normalt nätverksuttag på framsidan tycks inte existera. Uppenbarligen en missuppfattning från endera parten (undertecknad eller personal på Kjell & c:o).

”Fuskmetoder”

Om man är beredd att ”chansa” kan man klämma fast RJ45-hane på installationskablar (risk att hanen trillar av) och fästa in flertrådig nätverkskabel i ett vägguttag (risk att ledartrådar skärs av).

Material

Oftast väljer man en sladd av typen UTP (Unshielded Twisted Pair), vilket fungerar bra om sladden inte ska gå nära starkström (då kan skärmad kabel behövas, men inne i ett bostadshus är det sannolikt inget som behöver beaktas).

Observera att allting – installationskablar, patchpanel, kontakter etc – bör vara av typen CAT6, för att du inte ska riskera att få begränsningar av någon ”svag länk i kedjan”.

Andreas Jansson