Eltel monterar och ”svetsar” fiber i ”mitt kabelskåp”.
Någon vecka tidigare ”blåstes” fibern till utsidan av husvägg.
Väntar nu på montören som skall montera fiberuttaget på insida av vägg, troligen om ca en vecka.
Svara på det utskick som kommer till din registrerade e-postadress. Patchkabel = den fiberkabel som krävs för att ansluta routern till fiberuttaget.
Kabeln levereras tillsammans med den kombinerade routern / mediaomvandlaren.
Kabeln har färdiga kontakter i båda ändar.
Vid monteringen är det viktigt att vända spåret i kontakten rätt.
OBS: trycks kontakten in felvänd i fiberuttaget går den svetsade fibern i uttaget sönder.
Kabeln finns i följande standardlängder: 1 m, 2 m, 3 m, 4 m, 5 m, 7 m, 9 m, 11m, 13 m, och 15 m.
Stämmer inte längden löser du det genom att göra en liten slinga.
Det är leveranstid på vissa av längderna och därför viktigt att du omgående mailar vilken längd du behöver.
Se även sidan om nätverksdragning i huset, under rubrikerna ”fiberuttag” och ”fiberförlängning”.
Patchkabeln liksom mediaomvandlaren / routern ingår utan extra kostnad i internetabonnemanget från NetAtOnce.
Start av fibernätet sker den 2 december (Rångedala-noden)
och 16 december Tärby – Komlösa-noden. Uppgift om vilken nod du tillhör hittar du nedan.
Av erfarenhet vet vi att vissa fel kan uppstå vid starten av fibernät – det kan då ta några dagar innan felen är åtgärdade. Därför sker ingen fakturering för dagarna i december 2013.
Fakturering av abonnemanget sker med start den 1 januari 2014 i enlighet med ditt avtal.
Ovanstående har även skickats ut som mejl.
Finnekumla – Varnumsvägen – Gretlandavägen – Ormåsa – Falskog – Gravryd – Gunnarstorp – Ekkulla – Gretlanda
Gretlanda/Hjelmared – Söderlid – Tomten / Ekebacken – Ön – Tärby – Väla – Fänneslundavägen – Solberga – Ekås – Bäckaliden – Komlösa
(Uppstartsdatum enligt uppgift från ElTel och NetAtOnce)
Denna artikel behandlar ”trådbundet” nätverk, från fiberskåp till apparater, medan föregående artikel primärt tar upp övriga nätverkslösningar (den långa texten med allt är nu uppdelad i två separata inlägg).
2013-12-27 Artikeln redigerad, främst med avseende på behovet av patchpanel. Övergång från vanlig nätverkssladd till installationskabel kan göras med vanligt nätverksuttag.
En bit från ditt hus står ett fiberskåp. Därifrån går slang med fiberkabel i, till ditt och några av dina grannars hus. Fiberkabeln går in genom väggen i ditt hus.
Bakom fiberuttaget kommer fiberkabeln in genom väggen, från slangen i marken. Fiberuttaget monteras av ElTel på din innervägg.
Fibern svetsas fast i fiberuttaget (se http://fiber.tärby.se/svetsning-av-fiber/) och utgör sedan den fasta punkten för den inkommande fibern i din fastighet. Här händer inget med själva ljussignalerna i fibern och uttaget kräver därmed ingen ström (det är ett s.k. ”passivt gränssnitt”).
Fiberuttagets mått är: bredd: 7 cm, höjd: 9 cm, djup: 2,5 cm.
Signalerna går vidare till mediaomvandlaren genom fiberpatchkabeln som behandlas i nästa stycke.
Från fiberuttaget dras en ”fiberförlängning” (fiber-patchkabel) till mediaomvandlaren.
Du behöver beställa en fiberförlängning från TKF (ingår i avtalet). Denna förlängning finns endast i ett antal fasta längder, vi återkommer med mer information i denna fråga inom kort.
Välj en sladd som är så lång att mediaomvandlaren kan placeras på ett lämpligt ställe i ditt hem, gärna nära teleuttag och på ett ställe som det är så smidigt som möjligt att dra nätverkssladd från, till olika delar av ditt hus, om du inte vill köra helt trådlöst.
Sladden går inte att korta av eftersom den har svetsade kontakter, så överflödig kabel behöver fästas upp i en omväg eller lindas i en svagt böjd cirkel. Var försiktig med fiberkablar – bryt inte fibern hårt!
Mediaomvandlaren gör om ljuset från fiberkabeln till de elektriska signaler som en dator, tv-box eller telefon behöver för att ”förstå” signalerna.
Routern med uttagen. 2 telefon-uttag (RJ-11), 2 internet-uttag (RJ-45), 2 tv-uttag. Överst i bilden syns de två antennerna för trådlöst nätverk. Tele-uttag nr 2 används endast vid dubbla teleabonnemang (med olika nummer) – TEL-uttag nr 2 är annars utan funktion. De två iptv-uttagen går inte att använda för ”vanligt internet”. Enligt uppgifter från NetAtOnce.
Ovanpå mediaomvandlaren sitter en router (uttalas raoter), som bland annat delar upp och styr signalerna så att de kan gå vidare till rätt apparat i hemmet. På routern sitter uttagen för internet, tv och telefon.
Routern skjuts på mediaomvandlaren som ett lock, så att de två boxarnas kontakter går i varandra. Eftersom dessa apparater sätts ihop, som om de vore en enda låda händer det ofta att hela detta ”paket” benämns med samma ord (mediaomvandlare eller router) och ibland används även benämningen gateway (som är en del i routern).
Mediaomvandlaren och routern som vi i TKF fiberförening kommer att använda heter Inteno FG500.
Film på yotube beskriver hur montering av mediaomvandlare görs: http://www.youtube.com/watch?v=RyiBYqWLqMw&feature=youtu.be
Genom att låta signalerna gå vidare i nätverkskabel från routern till dina apparater (istället för trådlöst), försäkrar du dig om maximal prestanda. Det går även att kombinera trådlöst med trådbundet. Det kan vara lämpligt att använda kabel till de apparater som är mest beroende av ”datarika”, ostörda signaler (t.ex. innehåller tv-signalerna väldigt mycket information och man störs mycket av en tv-bild som stannar till eller hackar).
Om du vill dra nätverkskabel till dina apparater i huset finns det några saker att tänka på. Fundera först på vad du har för apparater och hur nära routern de står.
Nedan följer tre olika förslag på dragning av nätverkskabel:
I detta fall kan man överväga att dra en vanlig nätverkskabel direkt från routern till dator(er) och tv-box. Fäst sladdarna utmed eller under lister eller dölj dem under sladdgömmare eller i kabelkanaler.
Den typ av kabel du behöver är ”vanlig nätverkskabel” av typen ”CAT6” (certifierad upp till 10 Gbit/s). Gamla CAT5-sladdar (utan bokstaven ”e” på slutet) eller äldre begränsar hastigheten alltför mycket, och bör inte väljas.
Nätverkskabel finns i många olika längder, med kontakter i båda ändar. Standarden för kontakter som passar i routern och i dina apparater heter RJ45.
Från varje uttag på routern dras en nätverkskabel till en apparat. Om fler uttag önskas, kan man dra en av sladdarna till en s.k. switch (finns att köpa för några hundralappar) som ger fler uttag, som en förgreningsdosa (switchen kräver dock strömförsörjning).
Nätverksuttag monteras (liksom eluttag) standardmässigt i nya hus. Vid renoveringar kan det vara bra att tänka på att lägga in ett extra plaströr i väggen, för att underlätta möjligheten till infällda nätverksuttag med dolda sladdar.
Om det finns tomma rör i väggarna, använd dem (se kommentar angående elrör nedan). I annat fall får man hitta bästa möjliga lösningar genom att dra kabeln så snyggt som möjligt utmed lister, i listkanaler och dylikt och fram till utanpåliggande nätverksuttag på väggarna.
När man drar nätverkssladd i väggarna brukar man använda en typ av kabel, som benämns installationskabel. Detta är en något styvare typ av kabel än den vanliga nätverkskabeln. Installationskabeln har ”solida” ledare så om man böjer den hårt fram och tillbaka många gånger går den sannolikt av (jämför med ståltråd). Installationskabeln är till för att köras in i plaströr i väggar, golv och tak, och fram till nätverksuttag på väggen. Installationskabeln skall alltså ligga still i väggen, eller fästas upp på annat sätt.
För att dra ett nätverk med installationskabel kan man göra på två sätt. Det enklaste (och vanliga) sättet är att sätta upp ett nätverksuttag intill routern, och dra en kort nätverkskabel (med RJ45-kontakter i var ända) från routern till uttagets framsida. Från nätverksuttagets sida eller baksida går man så ut med en installationskabel, till ett annat uttag som sätts på väggen. Observera att det behövs en sladd per uttag som du vill ansluta till, eller en switch ”på vägen”, för att dela upp signalerna till flera sladdar eller uttag. För att göra fast installationskabeln i nätverksuttagen behövs ett slits- eller kroneverktyg (se t.ex. http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/natverk/kabelinstallation/installation-av-natverksuttag).
Alternativet är att sätta upp en patchpanel (=patchbox eller korskopplingspanel) till vilken man drar en ”vanlig” nätverkskabel per installationskabel som man vill ta ut från den. Detta uppgav jag (här) felaktigt vara enda sättet att utföra en bra installation, efter uppgifter på nätet som även bekräftades av personal på Kjell & c:o. Att från framsidan på ett nätverksuttag gå över från vanlig flerkardelig nätverkskabel till solid installationskabel tycks mycket behändigare (se ovan).
Om man vill att alla vägguttag ska vara aktiva samtidigt behöver man en switch mellan routern och patchpanelen. I annat fall kan man välja vilka vägguttag som ska vara aktiva genom att flytta sladdarna mellan uttagen på framsidan av patchpanelen (och helt enkelt sätta i nätverkssladden, som kommer från routern, i det uttag på panelen som motsvarar ett visst vägguttag).
Man kan även dra vanlig flerkardelig nätverkssladd en längre sträcka i huset. Man kan då avsluta sladden med en nätverkskontakt som hänger löst eller går direkt in i apparat, eller så låter man den gå in i en switch, så att man får flera uttag.
Vägguttag med ”hona-hona”-kontakt (för RJ-45), där man skulle kunna sätta in nätverkssladd (RJ45-hane) på sidan/baksidan och få som ett normalt nätverksuttag på framsidan tycks inte existera. Uppenbarligen en missuppfattning från endera parten (undertecknad eller personal på Kjell & c:o).
Om man är beredd att ”chansa” kan man klämma fast RJ45-hane på installationskablar (risk att hanen trillar av) och fästa in flertrådig nätverkskabel i ett vägguttag (risk att ledartrådar skärs av).
Oftast väljer man en sladd av typen UTP (Unshielded Twisted Pair), vilket fungerar bra om sladden inte ska gå nära starkström (då kan skärmad kabel behövas, men inne i ett bostadshus är det sannolikt inget som behöver beaktas).
Observera att allting – installationskablar, patchpanel, kontakter etc – bör vara av typen CAT6, för att du inte ska riskera att få begränsningar av någon ”svag länk i kedjan”.
Andreas Jansson
Denna artikel behandlar nätverk i allmänhet men med fokus på lösningar som inte inbegriper nätverkssladd (trådlöst + övriga lösningar) medan efterföljande artikel primärt tar upp trådbunden kommunikation (den långa texten med allt är nu uppdelad i två separata inlägg).
Vi skall här försöka att kortfattat sammanfatta fördelar och nackdelar med respektive teknik för att koppla ihop tv-apparater och datorer med fiberanslutningen. Läs nedanstående text och fundera över hur behovet ser ut i ditt hus innan du investerar pengar i något som kanske inte är nödvändigt.
En bit ner på sidan går det att läsa mer detaljerad information kring respektive teknik som kan behövas för att förenkla ett val.
Ip-tv sändningar är känsligare än vanligt internet för störningar i uppkopplingen. För att garantera en bra bild utan störningar är nätverkskabel det bästa alternativet.
Har man enbart en tv-apparat kanske det inte är speciellt jobbigt att dra nätverkskabeln på ett snyggt sätt och förhoppningsvis hamnar routern nära tv-apparaten så att sträckan man behöver dra kabeln inte blir så lång.
(Vi är osäkra på längden på den nätverkskabel som medföljer ip-tv-boxen och skall uppdatera med denna information så snart vi vet)
Har man flera tv-apparater och tycker det verkar krångligt att dra en kabel till varje tv kan man använda sig av den trådlösa sändaren/mottagaren som man kan köpa av NetAtOnce (kostar 875kr för första tv’n och därefter 450kr per extra tv).
Det går även att köpa Homeplug’s som skickar signalen via el-ledningarna. Man kopplar in en enhet till el-uttaget närmast routern och ansluter detta med en nätverkskabel, efter detta kan man sätta en annan enhet jämte tv’n och dra en nätverkskabel ifrån den enheten till ip-tv-boxen (ett homeplug startpaket kostar ca 450kr. Vill man ansluta fler kostar de extra ca 300kr styck).
Läs mer om dessa alternativ en bit ner på sidan (Det finns även ett antal kommentarer längst ner som berör homeplug/powerline).
I de allra flesta fall fungerar den trådlösa anslutningen som den medföljande routern stödjer väldigt bra. De flesta moderna datorer har stöd för trådlöst bredband och samma gäller alla surfplattor. Om man har en äldre dator kan man köpa en USB-sticka som stödjer trådlöst bredband som man kan koppla in i datorn. Bor man i ett stort hus och har routern placerad i ena änden av huset kan man behöva köpa till en repeater eller accesspunkt för att få bra trådlös uppkoppling i hela huset om detta är ett krav.
Har man en stationär dator och vill ha en garanterat bra uppkoppling är nätverkskabel det bästa alternativet.
Ett mellanting mellan den trådlösa anslutningen och anslutning med nätverkskabel är homeplug’s. Det är inte säkert att homeplugen är bättre än den trådlösa anslutningen men den är mindre känslig för avstånd så har man flera datorer eller datorn långt ifrån routern kan detta vara ett bra alternativ.
Vill du veta mer så fortsätt finns mer information nedan. Har du frågor så skriv en kommentar eller kontakta någon av oss i styrelsen så skall vi försöka besvara frågan så snart vi kan.
Om du inte vill dra kabel i huset finns ett antal olika alternativ. Observera att man kan välja att dra kabel till vissa apparater men inte till andra. T.ex. kanske man vill dra en nätverkskabel till tv-apparaten men inte till datorn som kanske står på ett annat våningsplan. Obs! Det är vår synpunkt att de trådlösa alternativen aldrig kan mäta sig i prestanda med kabel. Det är dock väldigt smidigt med trådlöst och ibland kanske detta är viktigare än prestandan. Vill man ha ut max av sin anslutning är det dock nätverkskabel som gäller. En viktig punkt att nämna är att de numera väldigt populära surfplattorna kräver trådlös anslutning då dessa inte har en ingång för nätverkskabel.
Routern som ingår i installationen stödjer trådlöst nätverk enligt följande standarder: 802.11 a/b/g/n. 802.11n medger en trådlös anslutning med hastigheter mellan 54 och 300Mbit. Observera dock att dessa hastigheter är teoretiska och sannolikt uppnår man inte den maximala hastigheten. Det skall dock sägas att hastigheten man får med en trådlös anslutning oftast är fullt tillräcklig för det mesta man använder datorn till under förutsättning att man befinner sig inom routerns räckvidd.
Placerar man routern relativt centralt i huset så bör man ha bra förutsättningar för att täcka hela huset. Skulle signalen inte nå fram till något del av huset finns det hjälpmedel som kan hjälpa till.
Genom att ansluta en homeplug till ett eluttag i närheten av din router och koppla in en nätverkskabel i homeplugen samt routern kan man genom det befintliga elnätet i huset ansluta sina apparater till routern. Det som krävs är en motsvarande enhet vid t.ex. din dator och en vanlig nätverkskabel. Det finns flera olika modeller av dessa adaptrar men de fungerar på samma sätt. Värt att observera kring HomePlug’s är att den faktiskt prestandan sällan kommer i närheten av specificerad kapacitet. Hur bra homeplug’s fungerar i ett hus beror på många olika faktorer. Saker som kan påverka homeplug’s negativt är t.ex: gamla elledningar, uttag som ligger på olika faser i proppskåpet, inkoppling i förgreningsuttag. På grund av att det på förhand kan vara svårt att veta hur bra Powerline / Homeplug fungerar i ett hus så verifiera men inköpsstället att du har rätt att lämna tillbaka produkten om det inte fungerar.
En vanlig homeplug. Homeplug’s säljs både som par och styckvis det krävs dock minst två för att de skall gå att använda. En ansluts till routern och sen en extra homeplug per dator man vill ansluta till routern.
Vill man veta mer om PowerLine/Homeplug kan man läsa om det här (länk).
Bor man i ett stort hus kan det vara svårt att placera routern så den täcker alla de rum i huset där man har datorer. En repeater/accesspunkt kan då användas för att utöka räckvidden. Repeatern/Accesspunkten tar signalen från routern och skickar den vidare, den agerar mellanhand. Det kan t.ex. vara lämpligt att ställa en repeater på andra våning om man har routern på bottenvåningen. Skillnaden på en Repeater och en Accesspunkt är att repeatern kommunicerar trådlöst med både datorn och routern. En accesspunkt tar signalen från routern via nätverkskabel eller homeplug och kommunicerar trådlöst med datorn. Repeatern är sämre rent prestandamässigt men enklare att installera då den som sagt var inte kräver en nätverkskabel eller homeplug för att fungera.
Vill man veta mer om Repeaters kan man läsa om det här (länk).
Vill man veta mer om Accesspunkter kan man läsa om det här (länk).
Tv-anslutningen är känsligare för störningar än en vanlig internetanslutning. Detta beror på att tv-bilden kan börja hacka om man har för dålig anslutning. När det gäller vanligt surfande så blir effekten bara att det kanske tar en halv sekund längre för en hemsida att visa sig.
Det finns dock trådlösa alternativ som skall fungera för TV men det beror på omständigheter och vi råder alla som köper någon av nedanstående alternativa lösningar verifiera att öppet köp gäller om det av någon anledning inte skulle fungera i det egna huset.
Det finns flera olika varianter av homeplugs. För att skicka IPTV lämpar sig homeplugs som bygger på Home Plug AV-standarden bäst. Dessa är gjorda för signaler upp till antingen 200 Mbps eller 500 Mbps och fungerar generellt bra även om signalen går mellan olika faser.
Läs mer om Powerline/Homeplug ovan i stycket om trådlöst internet.
Den sändare/mottagare som du kan beställa via netatonce är en Inteno ZAP100. Det är en sändare och ett mottagare som fungerar på samma sätt som den trådlösa delen av routern med enda skillnaden att denna är specialiserad på att hantera tv. I paketet man köper till ingår en sändare som man kopplar in i sin router och en mottagare som man kopplar in i sin ip-tv box. Har man flera tv-apparater kan man köpa till ytterligare mottagare som man kopplar till en andra ip-tv box. Det behövs dock aldrig mer än en sändare.
Inteno ZAP100 är den sändare/mottagare du kan köpa från netatonce. Vill du läsa mer om hur denna fungerar och installeras kan du göra det här (länk).
BT har gjort ett reportage om TKF Fiberförening, klicka på bilden för att läsa, om du missade det i tidningen.
Länken här under leder till BT:s på internet utlagda version av samma reportage:
http://www.bt.se/nyheter/boras/snart-klart-for-fiber-pa-hogsta-nivan%283950452%29.gm